Att sätta ritualer för barn och trötta föräldrar

Vad gör du när barnet inte vill sova? Du vet att han är trött, men han vägrar ge upp för att sova.

 

"Jag är törstig. Ännu en bok. Var är min nalle?"

Låter det som något du har hört förut? Har du små barn vet du säkert vad jag menar. Puttritualen kan dras ut i det oändliga med ett barn som trycker på alla knappar innan de ger upp och lugnar ner sig.

Karen Kildahl, som är barnmorska och sömnrådgivare Babyinstitutet, jämför putterritualen med en flygvärdinna på ett plan. Det låter galet, men med två förskolebarn är jag säker på att Karen vet vad hon pratar om. 

Att sätta ritualer med kärleksfull tydlighet

Karen berättar med stora armrörelser om den gången hon fick gå ut och flyga och flygvärdinnan vägrade henne att gå på toaletten eftersom planet skulle lyfta. Hur många gånger hon än tryckte på knappen i taket och försökte argumentera för en snabb toalettbesök var svaret detsamma. Så när planet lyfte var det med Karen på plats. Med flätade ben. 

Det handlar förstås inte om att vi ska behöva vägra våra barn att gå på toaletten. Men upplevelsen på planet inspirerade ändå Karen till en metafor: 

”När man går ut och flyger finns det ett hav av regler som måste följas innan planet kan lyfta. Du måste sitta på din plats. Sitsen ska stå upprätt och du måste ha sele på dig. Det är bara så det är. 

Om du utmanar reglerna kommer du att mötas av en vänlig men målmedveten flygvärdinna som upprepar reglerna åt dig. Flygvärdinnan diskuterar inte med dig utan ger dig ett samordnat standardbesked. Hon är lugn och tillmötesgående genomgående, även när hon informerar om vansinnigt farliga saker som risk för tryckfall i kabinen och eventuell nödlandning i havet. 

Efter att ha flugit många gånger börjar du luta dig in i flygvärdinnans lugn och slappna av. 

Men när en 3-åring behöver sova trycker han på alla knappar han kan komma nära, även om han faktiskt är trött. Fungerar någon av knapparna? Kan jag få något att dricka? Kan jag få stå upp? Kan jag ha en nalle till i sängen?"

Kan du se vart historien är på väg? Genom sitt arbete som barnmorska och sömnrådgivare har Karen Kildahl pratat med tusentals familjer som kämpar med sömnen på ett eller annat sätt. Med den erfarenheten i ryggsäcken, nämner hon klarhet som ett nyckelord när det kommer till putteritualer:

"Den största tjänsten du kan göra för ditt barn är att vara tydlig. Det är inte en kamp eller en maktdemonstration. Det är kärleksfull klarhet.”

Ritualer hjälper till att välja sömn

Det är inte bara barnen som behöver putteritualer. Vi vuxna har också nytta av ritualer innan vi går och vilar. Vi släpper in kycklingarna, låser ytterdörren, borstar tänderna och släcker lampan. Hjärnan förbereds på att nu växlar vi ner och lugnar ner oss.

Som vuxna vet vi mycket väl att vi måste lägga oss ner och vänta på sömnen. Ligg still, håll tyst, blunda och låt resten landa i kroppen. Det är just dessa ord vi ofta hör oss själva säga till barnen när de ska sova. "Ligg ner. Blunda. Försök att somna."

Det kan vara svårt att välja sömn. Hjärnan kommer inte att lugna sig. Karen förklarar att sova kräver egenskaper:

”Du måste acceptera att du måste sova. Och då måste man kunna vara med sig själv, utan input utifrån. Även många vuxna har svårt att ta reda på det.”

Hjärnan sträcker ut benen för att sova

Det finns särskilt tre processer i hjärnan som sträcker benen för vår sömn. Det gäller både barn och vuxna.

Det första är hungerhormonet ghrelin, som håller hjärnan vaken när vi är hungriga. Det kan vi göra något åt.

Den andra är dopamin. En beroendeframkallande signalsubstans som vi producerar när vi ser något spännande eller lär oss något nytt. Just därför kan det vara bra att läsa samma bok för sitt barn varje kväll. Frågan är då hur många gånger man kan läsa The Three Buck Shower innan man ens blir finnar. Men om det hjälper ditt barn att lugna sig och välja sömn kan det vara värt ett försök.

Använd en, till exempel sängficka att förvara böcker, nallar eller något annat som du använder för just din puttingritual. Sen finns det också en del igenkänning i det. 

Det tredje som håller oss vakna är hypokretin. En komplex storlek som jag inte ska göra mig för smart på. För enkelhetens skull kan vi kalla det för myshormonet. Vill du förhindra att myshormonet tar över goset kan du hålla dig till de ritualer du valt. Det kan till exempel vara en bok och två sånger. Ha kul i vardagsrummet och ställ i sovrummet. Med flygvärdinnans kärleksfulla klarhet.

Ole Lukøjes trolldamm släpper sömnen

Tänk om Ole Lukøje kom förbi och strödde sömnhormoner och goda drömmar på våra barn. Det kan vi längta efter när vi sitter där på sängkanten med ett barn som är så trött men inte vill ge sig för att sova. 

Faktum är att det finns ett sömnhormon som vi kan hjälpa på vägen, nämligen melatonin. Eller "Ole Lukøjes trolldamm" som Karen kallar det. När det varit mörkt ett tag frigörs melatonin och sömnen hjälps åt på vägen. 

Om det behöver vara lite ljus i rummet, försök hitta en nattlampa som lyser rött. Sömnhormonet är nöjd med det varma, röda ljuset. Vi lever då med bordellstämningen. Så länge bebisen somnar.